För inte så länge sedan skrev jag om skivan Xenon & Argon från gruppen The Pitch. Det var en vacker och fantasieggande historia där musiken långsamt byggdes upp kring klanger och tilläts bre ut sig över tid och rum. När så The Pitch nu kommer med en ny skiva är det samma koncept fast med en stor skillnad: man har på Frozen Orchestras (Amsterdam) bjudit in hela sex gästande musiker för att live skapa en 40 minuter lång akustisk drone.
Originalkvartetten består av Boris Baltschun på elpumporgel, Koen Nutters kontrabas, Morten J. Olsen vibrafon och Michael Thieke på klarinett. De gästande musikerna är etablerade och flitigt figurerande inte bara på Berlin-scenen utan även internationellt: Lucio Capece på basklarinett, Johnny Chang fiol, veteranen Robin Hayward tuba, Chris Heenan kontrabasklarinett, Okkyung Lee cello och Valerio Tricoli på "Revox". Vi har alltså ett tiomannaband med medlemmar från inte mindre än åtta länder. Musiken vet inga gränser.
Vilket blir extra tydligt när man lyssnar och slås av hur väl alla medlemmar hanterar musiken och för den framåt. Alla talar samma språk. Det verkar finnas en förståelse hur saker och ting fungerar och trots att någon ibland sticker ut gör hen det på ett sätt som passar in i helheten. Dronen har sin gilla gång men jämfört med förra skivan så är Frozen Orchestra (Amsterdam) hårdare och tätare, kanske oundvikligt när gruppen utökas. Volymen är starkare, dronen mörkare och tyngre och det hela är något mer utmattande.
Det är fascinerande hur gruppen omärkbart glider över i nya tonala centra. Det händer saker hela tiden men allt sker utan att man tänker på det. Detta är ett bevis på hur väl utfört det är och hur skickliga musikerna är på att inte bara spela utan även lyssna. Jag vet ej om alla spelar hela tiden, det är svårt att urskilja specifika instrument i den tjocka ljudmassan. Men stundtals kliver ett instrument fram och visar upp sig. Detta utan att bli solospots för att glänsa. Man hör vid något tillfälle tydligt kontrabasklarinetten eller fiolen, sen försvinner de utan att man egentligen märker det varpå cellon eller tuban träder fram. Kanske är detta förutbestämt, kanske inte. Hur som helst så finns i grunden kvartetten The Pitch, främst kanske med Baltschuns orgel som är solen vilken allt kretsar kring. Rent ljudmässigt i alla fall. Han leder inte gruppen men hans sound är mycket tydligt, genomgående närvarande och det som sätter prägel på stycket.
The Pitch är en fantastisk kvartett som är en fröjd att lyssna till. Den lugna bestämdhet med vilken de skapar musik är fascinerande. Frozen Orchestra (Amsterdam) är en skiva som kräver en del men är det inte det krävande som också är det mest belönande?